måndag 18 februari 2008

Kuksöndag från hell

Även om söndagsjäveln var dömd till dåligheter redan på förhand med kvällsjobb i hemtjänsten och felaktiga laguttagningar i lagsprinten blev den värre än jag i mina värsta fantasier kunde föreställa mig. Då mitt fantastiska jobbs kontor ligger i Gustavsvik, Nacka (googlemapa så förstår du), är man rätt så förbannat beroende av att ha bil, vara klar till 22.16 då bussen går eller lyckas tigga skjuts av någon som har bil. Eftersom jag har dragit ner drastiskt på mitt jobbande för att bli klar med mina skolrelaterade uppdrag har jag ställt av min bil och är således beroende av att lyckas med någon av de två senare alternativen. Självklart misslyckades jag eftersom en jävla idiot hade gjort mitt shema och tyckte att det skulle ta 30 minuter att göra ett jobb som tog 60. När jag kom tillbaka till kontoret klockan 22.35 hade alla andra kvällsjobbare dragit benet sen länge. Jag fick således vänta i obygden till klockan 23:16 för att senare åka buss till Orminge, byta till Slussen och sedan ta tunnelbanan hem. Trots att jag var sjukt hungrig och jävligt sur försökte jag hålla humöret uppe. Även om jag inte har så mycket till övers för gudar, öden eller meningar försökte jag ändå intala mig att något bra skulle hända under hemresan som jag annars inte skulle få uppleva. Fantasin skenade iväg och jag var helt övertygad om att jag antingen skulle träffa min blivande fru eller hitta en tappad trisslott och vinna 25 000 i månaden i 25 år. Någon blivande fru hittade jag knappast på bussen eftersom jag var helt ensam fram till Ektorps Centrum och där klev det bara på några 16-åriga emosar som jag inte kände skulle klara mina högt ställda krav på inteligens och personlig utveckling. Någon trisslott hittade jag inte heller trots att jag drog en lov genom hela bussen. Men själva resan gick dock som smort till Slussen där jag såg att tåget var på väg in och sprang som en jävla galning utan att lyckas se annat än röven på tåget försvinna bort mot mitt älskade Larsboda. Eftersom tunnelbaneväntan i en halvtimme (ett tåg var inställt) inte är det bästa jag vet tog jag ett snabbt beslut att ändra min rutt och hoppade på Fruängståget mot Mariatorget för att hinna springa till Södra Station och pendeltåget som gick sju minuter senare. När jag sprang mellan stationerna förbannade jag mig själv av anledningen att jag inte är särskillt bra på att göra snabba stressade val och var rätt säker på att jag skulle missa pendeln och få ta ytterligare nattliga promenader på Söders höjder. Men eftersom den förbannade Söndagen var på väg att bli måndag lyckades jag mirakulöst hinna med tåget och jag kännde att det skulle bli en grym måndag. Hittills har måndagen varit sådär, under natten lyckades jag bli sjuk och väcktes dessutom klockan 06.21 av att arbetet började på bygget tre meter från min tomträns. Nu har jag dock tagit en huskur med naturläkemedel jag inte tror på och börjat skriva om mitt abstract för tredje gången. Som lunchförströelse ska jag kolla på tredje och fjärde avsnittet av jPod, en tv-serie med stor potential fritt baserad på Douglas Copelands bok med samma namn. Det är tur att manusförfattarna i Canada inte är lika gnälliga som de amerikanska för då hade mitt tv-serieberoende varit svårt att tillgodose i dessa bistra tider.

Inga kommentarer: