Superbowl

I natt var det Superbowl och som den lätt överdrivet sportnördiga sportnörd jag trots allt är hade jag beslutat mig för att kolla på matchen. New England Patriots som inte förlorat en match på hela säsongen mötte New York Giants. Eftersom NYC är världens bästa stad och att de dessutom var underdogs stod det klart på ett tidigt stadium vilket lag jag höll på redan under researcharbetet innan matchen. Amerikansk fotboll är egentligen inte något som jag är särskilt intresserad av men då jag är ett stort fan av Friday night lights och denna serie ganska ofta har denna sport som tema trodde jag att jag kunde reglerna. Det visade sig dock på ett rätt tidigt stadium att jag på sin höjd lyckats snappa upp 20 % av alla de lustiga regler denna sport har, termininologin var dessutom helt obegriplig men med hjälp av att äta jävligt mycket vaniljglass med en egenhändigt tillverkad chokladsås fick jag upp energin i kroppen och det kändes som att jag skulle orka hela matchen. Vad jag borde räknat ut innan är ju att Amerikansk Fotboll är en amerikansk sport vilket är synonymt med ett regelverk anpassat för reklamavbrott. Reklamavbrott var det mer eller mindre hela tiden, uppskattningsvis var det reklam någon stans mellan 30-40 % av den totala sändningstiden. Då jag är en anpassningsbar man lyckades jag snabbt lära mig längden på pauserna och zappade mellan matchen och en Arcade Firespecial på MTV2, detta funkade bra och jag höll modet uppe. Själva matchen var dock en ganska segdragem historia. NYG gjorde tre poäng efter några minuter av första quartern, vilket jag missade pga chokladsåstillverkning och NEP gjorde sju poäng efter ca tio minuter av samma quarter. Resterande delar av första andra och tredje quartern var dock rejält tillknäppta och ju längre tiden gick, ju mer intresserad av sömn blev jag. När den tredje quartern var slut hade Arcade Firespecialen slutat för länge sedan och det övriga TV-utbudet var minst sagt undermåligt. Dessutom kändes det som att NYG hade tappat momentumet fullständigt och med min bristfälliga erfarenhet av Amerikansk Fotboll gjorde jag bedömmningen att denna match var så gott som avgjord. Detta ledde till att jag tog det ödesdigra beslutet att stänga av TVn och gå till sängs. Det kändes redan när jag gjorde det som en ganska dum idé men faktumet att klockan började närma sig tre på natten och att jag måste tokjobba idag gjorde att jag prioriterade sömn framför idrottshistoria. För idrottshistoria skulle det bli, när två minuter återstod tog NEP ledningen med att göra en touch down och slaget såg förlorat ut för NYG. Men New Yorks Qb1 Elli Mannoing ville annat, när det var 35 sekunder kvar drog han iväg en makalös passning till Plaxico Burress som avgjorde med en touch down. Då hade jag sedan länge somnat och nu har jag ganska svårt att vara tillfreds med mitt val. Min teori om att man som 30-åring börjar göra rätt livsval har aldrig kännts mer relevant och min bitterhet över att vara 29.5 och inte 30 är idag enorm.